Korallrevet som ekosystem

Vad är ett korallrev och hur är det uppbyggt?


För Ca 250 miljoner år sedan började korallrev att bildas. Koraller består av polyper, som är i de flesta fall kolonibyggande. Dem har en förmåga att lämna efter sig ett kalkskelett efter sin död. Polyper är ett mycket lågutvecklat djur som tillhör djurgruppen nässeldjur. Den är uppbyggd som en tub, med en mun upptill. Runt munnen sitter små tentakler med nässelceller som den fångar plankton med. Inne i varje polyp finns grönalger så kallade zooxantheller. Polyperna lever i symbios med algerna, man kan säga att de byter tjänster med varandra. Polyperna blir färgglada och får genom grönalgernas fotosyntes ca 90% av sin energi. Som gentjänst får dessa alger näringsämnen som bland annat fosfor och syre. Fotosyntesen hjälper till att bilda det kalkhaltiga skelettet. Dessa polyper är som sagt kolonibyggande och dessa kolonier kallas i sin tur för koraller. När de större korallerna blir äldre så dör de och lämnar då det kalkhaltiga skelettet efter sig. Det ger plats åt nya polyper, som i sin tur bygger upp nya koraller. Detta gör att koraller växer på varandra i lager, och bildar till slut ett korallrev. När korallerna ska reproducera sig så släpps stora mängder befruktade ägg, larverna som sedan kläcks (en form av plankton) flyter iväg med strömmarna. När de fastnar på en lämplig yta utvecklas de till polyper och nya koraller kan byggas upp. Korallreven började sannolikt byggas upp för 200-250 miljoner år sedan, man har bland annat hittat 50 miljoner år gamla korallrev vid Marshallöarna. De växer i genomsnitt med bara ett tiotal millimeter per år, men de drabbas ofta av stormar som förstör dess utveckling samt att maskangrepp försvagar strukturen betydligt.
 

Vilka är förutsättningarna för att kunna bilda korallrev?


Korallrev är väldigt känsliga mot angrepp av olika slag och kräver därför så bra förutsättningar som möjligt för att snabbt kunna växa och föröka sig.


Solljus

Zooxanthellerna är beroende av solljus för sin fotosyntes, detta gör att det bara finns korallrev i grunda vatten. Där emot kan de inte växa för nära vattenytan, då kan de utsättas för luft och kanske drabbas av korallblekning som orsakas av uv-strålningen.


Vattentemperatur

Vatten temperaturen bör ligga runt 25 grader, men koraller kan leva i kallare eller varmare vatten under kortare perioder. Blir vattnet för varmt under längre perioder så kan korallerna drabbas av korallblekning.


Strömmar

Strömmarna spelar en stor roll i var i världshaven korallerna växer. Vissa delar av korallrika platser kan sakna koraller på de delar där för kalla eller varma strömmar kommer in. Men strömmarna är också viktiga vid fördelningen av koralldjurslarverna.


Underlag

Koraller måste ha en fast yta för att kunna utvecklas och bygga upp ett nytt korallrev. Många av världens kuster har så kallad hög sedimentering eller mjukbotten, där kan korallerna inte leva då de inte får något grepp.


Näringsämnen

Finns det för lite naturliga näringsämnen i vattnet så finns det heller inte så stor tillgång på mat, och blir det för hög halt så kan det bidra till att andra arter konkurrerar ut korallen.


Salthalt

Salthalten i vattnet är också en viktig faktor, eftersom koraller inte kan leva vid för hög eller låg salthalt. På grund av detta och bottens underlag så finns det tex inga koraller vid stora flodmynningar som tex Amazonas eller Nildeltat.



Vad finns det för olika typer av korallrev?

  

Strandrev

När korallrevet är en fortsättning eller förlängning på en ö eller kust så kallas det för strandrev. Koraller som bildar dessa rev trivs väldigt bra i det grunda vattnet. De växer därför väldigt snabbt och når till slut vattenytan där de bildar en plattform.


Barriärrev

Barriärrev finns utanför många av världens tropiska hav, de sägs härstamma från sandrev som separerats från kustlinjen och kommit längre och längre ut. Mellan barriärrevet och kusten bildas oftast en djup lagun med mindre rev och öar. Ett exempel är stora barriärrevet utanför Nordöstra Australien som är 1900km långt. Det är världens största barriärrev och sträcker sig 10-300km ut från kusten.


Atoll

Atoll är en speciell och unik korallrevsformation. De finns långt ute till havs bla i Stilla havet och Indiska oceanen.


Grund

En typ av korallrev brukar kallas för grund eller rev, den finns en bit under vattenytan. Det är viktiga korallrev eftersom de fungerar som en oas för fiskarna. De uppkommer nästan på samma sätt som en ö, men utan någon anslutning till kustlinjen. Ibland kan det också vara gamla atoller men utan en lagun.



Korallrev som ekosystem

Det finns en otrolig mängd arter runt och i korallreven, även stor växelverkan mellan olika arter. Man uppskattar att det finns cirka 1 miljon icke bokförda korallarter, vissa forskare hävdar att det är upp till 3 miljoner. Men det finns 93 000 bokförda korallarter, men då räknar man in fiskar, kräftdjur, tagghudingar, havsanemoner, marina däggdjur, reptiler, mjuk och stenkoraller även fåglar räknas in. Många av arterna har många olika särdrag, vissa kamouflerar sig och smyger, vissa kan ha en utvecklad försvarsmekanism. Utvecklingen har gjort att så att flertalet individer har lärt sig att samarbeta och utbyta tjänster med varandra.  Korallreven mildrar även kusterna från erosion och är en viktig ekonomisk tillgång för flera länder. Man uppskattar att 50% av fisket i tropiska länder fångas runt korallreven. Man behöver korallreven inom andra områden också, som turism, uppfödning av marina djur, kustskydd, byggnadsmaterial och man forskar oavbrutet för att finna läkemedel för framtiden bland korallreven.



Vad finns det för hot mot korallreven?


Hoten mot korallreven är många och framför allt stora. Människan är den största boven i dramat, då det är vi som har mest ansvar i hoten mot korallreven. Det intressanta är ju också att människan skulle drabbas av de förändringar som skulle ske om korallreven utrotades. I u-länder är man beroende av fisk och dess proteiner, för att inte få livshotande sjukdomar. I dessa länder sker nästan allt fiske vid kusten pga att de inte har pengar till större fartyg. Mellan 50-70% av världens korallrev anses vara hotade av mänsklig aktivitet och 60-90% har förstörts på ett eller annat sätt. I flera fall så kommer det hot från olika håll, inte bara människan, och i värsta fall så kan korallreven försvinna om de drabbas hårt. Detta har börjat hända runt Karibien.


Man delar upp hoten i tre olika typer:


Mänskliga hot:

Turismen är en faktor då korallreven lockar många turister och de som kommer för att titta sliter bort korallrev för att få med sig en souvenir hem. Turister har också en ful vana att smutsa ner mycket och fastnar smutsen i korallreven så förändras den fysiska belastningen och korallerna kan dö. Detta är klart inte den avgörande faktorn i hoten men en början. Fartyg och båtar har ett lite större ansvar, båtar ankras i rev, sliter upp och dödar stora stycken. När rev ligger i vägen för passerande fartyg så spränger de bort dem. Befolkningen i de tropiska länderna är beroende av fisket vid korallrevet, det har man alltid varit. Utan fisk så klarar sig inte befolkningen länge, men om fisket fortsätter på samma hänsynslösa sätt så kommer man inte längre få någon fisk över huvudtaget. Befolkningen ökar och fisket måste räcka till alla och bli mer effektiv. I dessa länder försörjer man hela byar på fisket och deras utrustning är inget för de stora haven, istället håller man till vid kusterna och nöter på korallreven, vars ekosystem rubbas. Ofta har inte fiskarna hunnit nå till vuxen ålder, så fisken tar slut innan det kommit nya yngel, och överfisket tar fart. Dynamit fiske är en annan fiske form som förstör korallreven avsevärt, man slänger då dynamit mot reven som exploderar vid ytan. All fisk i närheten dör och man plockar upp dem för hand. En hel del koraller fastnar och slits loss även under nätfiske.

Föroreningar och sedimentering är också den del där människan har ansvar. Den vanligaste föroreningen är dem stora näringsämnen som släpps ut från jordbruket i närheten av korallreven. Näringsämnena i vatten gör att alger föds och breder ut sig i så stor skala att de tar över och dödar korallerna. Olja är den farligaste föroreningen för koraller. Den kväver och hämmar deras fortplantning avsevärt.


Temperaturförändringar:

För varje år som går så ökar temperaturerna och fortsätter detta så kommer det betyda slutet för korallerna. Zooxanthellerna som förser polyperna med energi och med hjälp av fotosyntesen bygger upp det kalkhaltiga skelettet försvinner, kommer korallerna att sluta växa och bli svaga, då konkurerar algerna ut korallerna. Om inte polyperna ingått symbios med alger inom 2 månader annars dör den. Men även i detta har människan ett finger med i spelet eftersom temperatur höjningen är en följd av de ökade koldioxid utsläppen.


Biologiska hot:

Det finns två hot som är helt oberoende av människan, Törnekronan och korallsjukdomar. Törnekronan är en sjöstjärna som äter upp korallernas polyper och lämnar kalkskelettet kvar. Korallsjukdomar är när korallerna infekteras med ett virus av något slag. Det som händer då är att koraller missfärgas och sedan till slut dör.



Vad kan hända om reven försvinner?


Korallreven som ligger som ett band längs med en kust spelar en viktig roll i flera låga öars framtid. Revet skyddar kusten från vågor och svåra stormar, och minska erosionen. Två öar i sundet mellan Indien och Sri Lanka uppges ha blivit bortsköljda på grund utav att de omgivande reven försvunnit. Korallreven hjälper också till att bygga upp öarna, då korallsand och koraller lossnat vid svåra stormar och sköljs upp på dem. Flera önationer är beroende av den här hjälpen av omgivande korallrev. Om korallrevet ekologisk sett förstörs tex genom överfiske, betyder ju inte det att de inte kan fungera som vågbrytare eller uppbyggare av öar. Där emot kommer det med tiden försvinna genom erosion.


Källor: http://hem.passagen.se/korvexe/korallrev/behovet.html, http://www.mimersbrunn.se/Korallrev_4675.htm, http://korallrev.se/direktmanskligpaverkan.html, http://www.havet.nu/?d=180, http://www.ne.se/korallrev,

Av: Emma, Jessica och Rut


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0