Vad är ett korallrev och hur är det uppbyggt?

För Ca 250 miljoner år sedan började korallrev att bildas. Koraller består av polyper, som är i de flesta fall kolonibyggande. Dem har en förmåga att lämna efter sig ett kalkskelett efter sin död. Polyper är ett mycket lågutvecklat djur som tillhör djurgruppen nässeldjur. Den är uppbyggd som en tub, med en mun upptill. Runt munnen sitter små tentakler med nässelceller som den fångar plankton med. Inne i varje polyp finns grönalger så kallade zooxantheller. Polyperna lever i symbios med algerna, man kan säga att de byter tjänster med varandra. Polyperna blir färgglada och får genom grönalgernas fotosyntes ca 90% av sin energi. Som gentjänst får dessa alger näringsämnen som bland annat fosfor och syre. Fotosyntesen hjälper till att bilda det kalkhaltiga skelettet. Dessa polyper är som sagt kolonibyggande och dessa kolonier kallas i sin tur för koraller. När de större korallerna blir äldre så dör de och lämnar då det kalkhaltiga skelettet efter sig. Det ger plats åt nya polyper, som i sin tur bygger upp nya koraller. Detta gör att koraller växer på varandra i lager, och bildar till slut ett korallrev. När korallerna ska reproducera sig så släpps stora mängder befruktade ägg, larverna som sedan kläcks (en form av plankton) flyter iväg med strömmarna. När de fastnar på en lämplig yta utvecklas de till polyper och nya koraller kan byggas upp. Korallreven började sannolikt byggas upp för 200-250 miljoner år sedan, man har bland annat hittat 50 miljoner år gamla korallrev vid Marshallöarna. De växer i genomsnitt med bara ett tiotal millimeter per år, men de drabbas ofta av stormar som förstör dess utveckling samt att maskangrepp försvagar strukturen betydligt.
 

Vilka är förutsättningarna för att kunna bilda korallrev?

Korallrev är väldigt känsliga mot angrepp av olika slag och kräver därför så bra förutsättningar som möjligt för att snabbt kunna växa och föröka sig.

Solljus

Zooxanthellerna är beroende av solljus för sin fotosyntes, detta gör att det bara finns korallrev i grunda vatten. Där emot kan de inte växa för nära vattenytan, då kan de utsättas för luft och kanske drabbas av korallblekning som orsakas av uv-strålningen.

Vattentemperatur

Vatten temperaturen bör ligga runt 25 grader, men koraller kan leva i kallare eller varmare vatten under kortare perioder. Blir vattnet för varmt under längre perioder så kan korallerna drabbas av korallblekning.

Strömmar

Strömmarna spelar en stor roll i var i världshaven korallerna växer. Vissa delar av korallrika platser kan sakna koraller på de delar där för kalla eller varma strömmar kommer in. Men strömmarna är också viktiga vid fördelningen av koralldjurslarverna.

Underlag

Koraller måste ha en fast yta för att kunna utvecklas och bygga upp ett nytt korallrev. Många av världens kuster har så kallad hög sedimentering eller mjukbotten, där kan korallerna inte leva då de inte får något grepp.

Näringsämnen

Finns det för lite naturliga näringsämnen i vattnet så finns det heller inte så stor tillgång på mat, och blir det för hög halt så kan det bidra till att andra arter konkurrerar ut korallen.

Salthalt

Salthalten i vattnet är också en viktig faktor, eftersom koraller inte kan leva vid för hög eller låg salthalt. På grund av detta och bottens underlag så finns det tex inga koraller vid stora flodmynningar som tex Amazonas eller Nildeltat.

Vad finns det för olika typer av korallrev?

Strandrev

När korallrevet är en fortsättning eller förlängning på en ö eller kust så kallas det för strandrev. Koraller som bildar dessa rev trivs väldigt bra i det grunda vattnet. De växer därför väldigt snabbt och når till slut vattenytan där de bildar en plattform.

Barriärrev

Barriärrev finns utanför många av världens tropiska hav, de sägs härstamma från sandrev som separerats från kustlinjen och kommit längre och längre ut. Mellan barriärrevet och kusten bildas oftast en djup lagun med mindre rev och öar. Ett exempel är stora barriärrevet utanför Nordöstra Australien som är 1900km långt. Det är världens största barriärrev och sträcker sig 10-300km ut från kusten.

Atoll

Atoll är en speciell och unik korallrevsformation. De finns långt ute till havs bla i Stilla havet och Indiska oceanen.

Grund

En typ av korallrev brukar kallas för grund eller rev, den finns en bit under vattenytan. Det är viktiga korallrev eftersom de fungerar som en oas för fiskarna. De uppkommer nästan på samma sätt som en ö, men utan någon anslutning till kustlinjen. Ibland kan det också vara gamla atoller men utan en lagun.

Korallrev som ekosystem

Det finns en otrolig mängd arter runt och i korallreven, även stor växelverkan mellan olika arter. Man uppskattar att det finns cirka 1 miljon icke bokförda korallarter, vissa forskare hävdar att det är upp till 3 miljoner. Men det finns 93 000 bokförda korallarter, men då räknar man in fiskar, kräftdjur, tagghudingar, havsanemoner, marina däggdjur, reptiler, mjuk och stenkoraller även fåglar räknas in. Många av arterna har många olika särdrag, vissa kamouflerar sig och smyger, vissa kan ha en utvecklad försvarsmekanism. Utvecklingen har gjort att så att flertalet individer har lärt sig att samarbeta och utbyta tjänster med varandra.  Korallreven mildrar även kusterna från erosion och är en viktig ekonomisk tillgång för flera länder. Man uppskattar att 50% av fisket i tropiska länder fångas runt korallreven. Man behöver korallreven inom andra områden också, som turism, uppfödning av marina djur, kustskydd, byggnadsmaterial och man forskar oavbrutet för att finna läkemedel för framtiden bland korallreven.

Vad finns det för hot mot korallreven?

Hoten mot korallreven är många och framför allt stora. Människan är den största boven i dramat, då det är vi som har mest ansvar i hoten mot korallreven. Det intressanta är ju också att människan skulle drabbas av de förändringar som skulle ske om korallreven utrotades. I u-länder är man beroende av fisk och dess proteiner, för att inte få livshotande sjukdomar. I dessa länder sker nästan allt fiske vid kusten pga att de inte har pengar till större fartyg. Mellan 50-70% av världens korallrev anses vara hotade av mänsklig aktivitet och 60-90% har förstörts på ett eller annat sätt. I flera fall så kommer det hot från olika håll, inte bara människan, och i värsta fall så kan korallreven försvinna om de drabbas hårt. Detta har börjat hända runt Karibien.

Man delar upp hoten i tre olika typer:

Mänskliga hot:

Turismen är en faktor då korallreven lockar många turister och de som kommer för att titta sliter bort korallrev för att få med sig en souvenir hem. Turister har också en ful vana att smutsa ner mycket och fastnar smutsen i korallreven så förändras den fysiska belastningen och korallerna kan dö. Detta är klart inte den avgörande faktorn i hoten men en början. Fartyg och båtar har ett lite större ansvar, båtar ankras i rev, sliter upp och dödar stora stycken. När rev ligger i vägen för passerande fartyg så spränger de bort dem. Befolkningen i de tropiska länderna är beroende av fisket vid korallrevet, det har man alltid varit. Utan fisk så klarar sig inte befolkningen länge, men om fisket fortsätter på samma hänsynslösa sätt så kommer man inte längre få någon fisk över huvudtaget. Befolkningen ökar och fisket måste räcka till alla och bli mer effektiv. I dessa länder försörjer man hela byar på fisket och deras utrustning är inget för de stora haven, istället håller man till vid kusterna och nöter på korallreven, vars ekosystem rubbas. Ofta har inte fiskarna hunnit nå till vuxen ålder, så fisken tar slut innan det kommit nya yngel, och överfisket tar fart. Dynamit fiske är en annan fiske form som förstör korallreven avsevärt, man slänger då dynamit mot reven som exploderar vid ytan. All fisk i närheten dör och man plockar upp dem för hand. En hel del koraller fastnar och slits loss även under nätfiske.

Föroreningar och sedimentering är också den del där människan har ansvar. Den vanligaste föroreningen är dem stora näringsämnen som släpps ut från jordbruket i närheten av korallreven. Näringsämnena i vatten gör att alger föds och breder ut sig i så stor skala att de tar över och dödar korallerna. Olja är den farligaste föroreningen för koraller. Den kväver och hämmar deras fortplantning avsevärt.

Temperaturförändringar:

För varje år som går så ökar temperaturerna och fortsätter detta så kommer det betyda slutet för korallerna. Zooxanthellerna som förser polyperna med energi och med hjälp av fotosyntesen bygger upp det kalkhaltiga skelettet försvinner, kommer korallerna att sluta växa och bli svaga, då konkurerar algerna ut korallerna. Om inte polyperna ingått symbios med alger inom 2 månader annars dör den. Men även i detta har människan ett finger med i spelet eftersom temperatur höjningen är en följd av de ökade koldioxid utsläppen.

Biologiska hot:

Det finns två hot som är helt oberoende av människan, Törnekronan och korallsjukdomar. Törnekronan är en sjöstjärna som äter upp korallernas polyper och lämnar kalkskelettet kvar. Korallsjukdomar är när korallerna infekteras med ett virus av något slag. Det som händer då är att koraller missfärgas och sedan till slut dör.

Vad kan hända om reven försvinner?

Korallreven som ligger som ett band längs med en kust spelar en viktig roll i flera låga öars framtid. Revet skyddar kusten från vågor och svåra stormar, och minska erosionen. Två öar i sundet mellan Indien och Sri Lanka uppges ha blivit bortsköljda på grund utav att de omgivande reven försvunnit. Korallreven hjälper också till att bygga upp öarna, då korallsand och koraller lossnat vid svåra stormar och sköljs upp på dem. Flera önationer är beroende av den här hjälpen av omgivande korallrev. Om korallrevet ekologisk sett förstörs tex genom överfiske, betyder ju inte det att de inte kan fungera som vågbrytare eller uppbyggare av öar. Där emot kommer det med tiden försvinna genom erosion.

Källor: http://hem.passagen.se/korvexe/korallrev/behovet.html, http://www.mimersbrunn.se/Korallrev_4675.htm, http://korallrev.se/direktmanskligpaverkan.html, http://www.havet.nu/?d=180, http://www.ne.se/korallrev,

Av: Emma, Jessica och Rut

Hur gör jag för att få tag i en bra uppfödare/valp?

När man köper hund så köper man en levande varelse som ska bli ens vän för många år framöver. Man kan minimera risken att köpa en valp som av någon anledning inte uppfyller dina förväntningar. När man bestämt vilken ras man vill ha bör man som hund köpare ta reda på så mycket som möjligt om rasens egenskaper dess eventuella sjukdomsfrekvens och skötsel etc. Man kan kontakta rasklubben för att få mer information om rasen. Det finns också en hel del rasböcker där man kan läsa sig till hur rasen är och hur den bör skötas. När man har kommit så långt att det är dags att kontakta en uppfödare, så åk om möjligt till flera olika uppfödare och titta. Ställ frågor till uppfödaren och fråga framför allt dig själv vad du vill ha ut av ditt hundköp. En uppfödare kan aldrig ge några garantier för att just den valp du köper är en framtida champion, det är mycket som påverkar hur hunden utvecklas. Däremot ska en bra uppfödare ha kunskap och ett genuint intresse för rasen, kunna bistå med råd och framför allt under valpens uppväxt. Likaväl som uppfödaren ställer vissa krav på dig som valpköpare kan du ställa rimliga krav på din blivande uppfödare. Viktigt att tänka på är att man får god kontakt med uppfödaren. Svenska Kennelklubben har en förteckning över godkända uppfödare med registrerat kennelnamn. Detta innebär att dessa uppfödare uppfyller SKKs krav för hänvisning och har inte några anmärkningar från vare sig SKKs kennelkonsulenter eller från valpköpare.

Vad ska medfölja vid leverans av valpen?

Enligt SKK ska en valp levereras med köpeavtal, registreringshandlingar samt ett veterinärbesiktningsintyg som inte får vara äldre än 7 dagar. Valpen får inte heller levereras före den uppnått 8 veckors ålder och den ska vara id-märkt vid leverans.

Vad ska jag välja för hundras?

Att välja ras är ett mycket personligt val. Ställ dig själv frågan om du har något särskilt ändamål med ditt hundköp? Ska hunden vara en jaktkamrat? Är Du jätteintresserad av att tävla i lydnad eller någon annan bruksgren? Eller är hunden tänkt som ytterligare en familjemedlem som ska gå på promenader i skog och mark, men som inte får vara för krävande i övrigt? Idag finns nästan 300 rasvarianter i Sverige vilket borde innebära att alla kan hitta en ras som passar dem. Tänk på att en hund som har mycket päls drar in mer smuts under regniga höstdagar, men en korthårig hund kan ha en besvärlig päls när den fäller. En hund som vaktar intensivt kan vara besvärlig när grannens barn springer in och ut genom dörren (om inte du som hundägare kan kontrollera hundens vaktinstinkt). En utpräglad jakthund kan visserligen lyda, men den är fortfarande i första hand en jakthund och mår bäst av att användas till detta. Alla hundraser har sina för och nackdelar, det gäller att söka sig fram till en ras där man upplever att nackdelarna är så få och obetydliga som möjligt. Det viktiga är att du inte bara tittar på hundens utseende när du väljer ras utan även försöker ta reda på något om rasens egenskaper. Var ärlig mot dig själv! Vet du med dig att du är lite bekväm av dig och inte gärna promenerar och tränar med hunden flera timmar varje dag. Då väljer man en hundras som inte har lika stora behov av detta.

Varför ska jag köpa en renrasig hund och inte en blandras?

En renrasig hunds temperament, utseende och övriga egenskaper är lättare att förutsäga än en blandras. Hos en del blandrasvalpar är väldigt många olika hundar inblandade vilket kan göra det svårt att förutsäga hur hunden blir storleksmässigt och temperamentsmässigt. Hos de renrasiga hundarna finns i många fall hälsoprogram för bekämpande av ärftliga sjukdomar. De flesta blandrasers föräldrar är inte undersökta med avseende på eventuell höftledsdysplasi och armbågsledsartros. Om man parar två olika hundraser med varandra, där bägge raser är benägna att utveckla samma ärftliga sjukdom. Då är risken i vissa fall större att man får en defekt valp, än om man hade köpt en renrasig valp där föräldrarna är undersökta och utan anmärkning. Det finns inget som säger att inte en blandrashund kan bli en lika trevlig och frisk kamrat som en renrasig hund. Uppfödningen av blandrashundar är dock inte kontrollerad av SKK eller någon myndighet.

Finns det någon hundras man kan ha om man är allergisk?

Det finns egentligen ingen hundras som är säker för allergiker. Allergi är mycket individuellt och den ras som en allergiker tål behöver inte fungera för en annan allergiker. Det finns några raser som ofta omtalas som mer "allergivänliga" än andra. Tyvärr har man ännu inte lyckats få belägg för att dessa raser verkligen skulle vara säkra ur allergisynpunkt. Många tror att om hunden bara har en viss pälsstruktur så ska allergirisken var minimerad. De flesta är dock inte allergiska mot hundens päls utan mot äggviteämnen som finns i hundens hudavlagringar (mjäll), saliv och urin. Om man är allergiker men ändå vill skaffa hund gör man klokt i att rådgöra med sin läkare och eventuellt prova med att vara hundvakt åt en hund av den ras man kan tänka sig. Man bör även informera uppfödaren om att man är allergiker så att denne är beredd att ta tillbaka hunden om detta skulle behövas (i så fall måste man kunna uppvisa ett läkarintyg).Av: Emma

Skriet från vildmarken

Boken handlar om hunden Buck som bor på en gård i Santa Clara Valley. Hans ägare var domare Millers och Buck var omtyckt av alla på gården. Han levde som en kung och användes i bland annat jakt. Buck var stor och muskulös, vägde 60kg och hade en enorm päls. Hans pappa var en Sankt Bernard och hans mamma en skotsk fårhund. Under denna tid så hade man hittat guld i norr och de hade lockat tusentals människor att dra sig mot norr för att vaska guld. Vad Buck inte visste om var att alla hundar i hans slag nu var väldigt attraktiva på marknaden. De hundar som hade mycket muskler och tjock päls var de hundar som människorna behövde till sina hundspann som skulle ta dem till norr. Manuel var trädgårdsmästare på gården och hade hört om detta och han såg sin chans att tjäna pengar till sin nästan svältande familj. Han fångade in Buck och sålde honom till en man som skulle ta honom till staden för att sedan sälja vidare. Mannen stängde in Buck i en bur under transporten. Han behandlade Buck väldigt illa med slag och strypning med repet runt halsen. Efter ett tag blev Buck mer aggressiv.

 När de kom fram så tyckte de att han såg ut som en rödögd djävul. Han morrade och gjorde utfall mot dem. En man med röd tröja köpte Buck. Han höll en påk i handen när han öppnade buren. Buck gjorde ett hastigt utfall men det avbröts med ett kraftigt slag över nosen. Det gjorde fruktansvärt ont men det hindrade inte Buck att göra ännu ett utfall även denna gång avbröts det med ett kraftigt slag. Han gjorde ett nytt försök men denna gång träffades han i huvudet och föll medvetslös till marken. Mannen med röd tröja klappade honom över hans blodiga päls och talade nu med lugn röst till honom. Buck vaknade och gjorde inte längre motstånd, han hade lärt sig att det var bäst att lyda en man med påk. Denna man sålde Buck vidare till två andra män som köpt upp ett flertal hundar för att få ihop sitt hundspann som skulle ta dem till norr. Även dessa män var utrustade med påk och piska.

 Detta blev början på hans nya liv. Hundarna hade en ledare som hette Spitz han var tuff, stark och väldigt smidig. Alla hundar höll sig i schack runt honom. Det var han som bestämde och som tillrättavisade när de gjorde något fel. Männen som hade hundarna märkte ganska snart konkurrensen mellan Buck och Spitz. De sa att Spitz hade en djävul i sig men att Buck hade två. De färdades många mil varje dag och hundarna blev trötta och utslitna. Några hundar blev svaga och orkade inte med det höga tempot. När de inte gjorde som de blev tillsagda var Spitz där och jagade igång dem. En del som hade tappat orken fick sätta livet till när de inte gjorde som Spitz visat dem. Efter ett tag började Buck trotsa Spitz tillrättavisningar genom att gå emellan. En dag kom det en kanin springande förbi hundarna som lagt sig i sin vila. Hela spannet satte efter kaninen med Buck i spetsen. Spitz som var lite klipskare tog en genväg och hann i kapp kaninen först. Men när Buck kom fram startade kampen mellan hundarna i stället. Det blev en blodig kamp på liv och död. Denna kamp vann Buck och när gruppen av hundar återvände till lägret utan Spitz så förstod männen direkt vad som hade hänt.

 Nästa morgon när de selade hundarna tog de en annan hund på frontplatsen men de accepterade inte Buck, han morrade och försökte få bort hunden från platsen. Männen slog Buck med påken men han var som förblindad av platsen han ansåg att han gjort sig förtjänt av, därför bet inte slagen på honom. Så männen beslutade att ge honom en chans. Och allt gick på bättre än någonsin. De färdades dubbelt så långt per dag. När de kom till staden med post de skulle leverera så var hundarna utmattade och välförtjänta av vila och gott om mat. Men då såldes detta hundspannet till nya människor.

Det var en man, hans fru och hennes bror. De skulle ta sig norrut och var helt orutinerade på det här att färdas med hundar. De hade överpackat släden så att den var grymt tung. När de sa att de skulle resa nu så fick de rådet att vänta så att hundarna får minst en veckas vila eftersom de redan färdats 500 mil med bara 5 dagars vila. Men de ville inte lyssna på detta. De selade hundarna och piskade dem hårt. Släden rörde sig inte en centimeter vilket retade dem så de slog ännu hårdare. Kvinnan gick i mellan och tyckte att de var synd att slå dem så hårt för att de inte orkade. De fick ett tips att rucka loss släden som antagligen frusit fast i marken. De lyckades få fart på släden trotts att hundarna var totalt utmattade. När de kommit en bit på väg så välte släden i en skarp kurva. De andra grupperna rådde dem ännu en gång att minska på sin utrustning. Så denna gång tog de bort mer än hälften och trots det var det tungt lastat. Buck och de andra hundarna hade förstått att denna trio var helt orutinerade i detta då det tog lång tid att sätta upp och ta ner lägret. De färdades långsamt framåt, vissa dagar kom de inte ens väg. Men de hade bara packat med mat till hundarna för noga uträknad resa som nu var gången hälften i tid men de hade inte hunnit mer än en fjärdedel i sträcka. Så de drog ner hundarnas redan minimala mat till ännu mindre. Detta resulterade snart i att hundarna inte orkade och magrade av mer än vanligt. Två hundar som var nya i spannet dog av svält då de inte var vana att leva på lite mat. Ännu en hund dog då han inte orkade resa sig oavsett hur många slag han fick ta emot.

 När de gått en tid hade de nått sjön de måste korsa. Men männen vid sjön rekommenderade dem inte att köra över med släde då isen börjat ge vika i det varmare vädret. Buck var nu så uttröttad och kände oro över sjön så han vägrade att röra sig. Även om de slog honom hårt så bekom inte smärtan honom något, han var för utmattad. En äldre man kom fram och tog hand om Buck. Han klappade honom med mjuka händer. Hans namn var John. Buck gillade John från första stund. Trots att trion med hundarna blivit varnad för isen så beslutade de sig för att fortsätta. När Buck och John satt och tittade ut över sjön så hördes ett brak och släde och hela gruppen med hundar försvann ner under vattnet.

 Nu bodde Buck tillsammans med John och hans två andra hundar. Buck kom snart i form igen och blev starkare än någonsin. Han lämnade aldrig Johns sida han vakade över honom hela tiden. Johns vänner sa att de aldrig skulle våga lägga en hand på John så länge Buck fanns i hans närhet. En dag då de var i staden så hände just detta. John hamnade i konflikt med en annan man, han gav John ett knytnävsslag i ansiktet. Buck kom som ett skott och högg mot strupen på mannen men missade och gjorde ännu ett utfall som slet sönder mannen från halsen och upp i ansiktet. Men Buck blev friad i detta fall då han gjort det i försvar. Det pratades om honom i hela staden.

En kväll då de satt på krogen så pratade några män om sina starkaste hundar. De sa att de kunde dra 300kg själva. Då slänger John ut att Buck kan dra 500kg från stillastående och 100 meter framåt. Det blev en snabb vadslagning med tusen dollar i potten. John visste ju inte ens om Buck kunde detta men visste att han skulle göra allt för honom. Den ene mannen hade en släde utanför med 500kg mjöl. De selade Buck och placerade honom framför släden. John hejade på honom och han drog och drog. Det visade sig att släden frusit fast så John skrek vänster och sen höger för att släden skulle ruckas loss. Med hjälp av John hejande lyckas Buck få fart på släden. Han slet och kämpade för Johns skull och lyckades ta sig de hundra meter de slagit vad om. John vann då 1600 dollar på 5 minuter vilket gjord det möjligt för honom att ge sig i väg på en resa i norr han och hans vänner längtat efter. De köpte upp fler hundar och gav sig av.

Det kom till slut till deras mål och männen vaskade mängder av guld medan hundarna bara kunde vila och ha det bra i skogen intill. Buck jagade nu sin mat på egen hand i skogen. Han trivdes att ströva fritt och höra de vilda vargarnas ylande på natten. Han träffade på en av vargarna i skogen och de nosade och bekantade sig fredligt med varandra. Vargen försökte få Buck att följa med honom i skogen, men Buck kunde inte lämna John.

 Dock en dag så blir lägret anfallna när Buck är i skogen. Han hör bara de andra hundarna yla vilket får honom att rusa tillbaka mot lägret. Där upptäcker han män med pilar. De har tagit död på John och hans vänner. Buck går till anfall mot männen och lyckas döda flera stycken innan de andra flyr. När han sedan sitter och tittar på allt som hänt hör han ylande i skogen. Han drar sig dit och upptäcker vargen han tidigare träffats och dragits till. Denna gång beslutar han sig att följa med honom.  Flocken nosar nyfiket men osäkert på Buck men efter en stund blir han insläppt i flocken att följa dem ut i skogen. Där levde han nu tillsammans med vargarna.

Detta var en kanon bok där det hände mycket som fängslade en att vilja läsa mer. Det syntes tydligt att boken kommer från realismen med dess detaljerande förklaringar. Man fick en känsla av att händelsen mycket väl kunde vara sann. Den får absolut topp betyg av mig. Har beslutat mig för att läsa någon mer bok av Jack London.

AV: Emma Hansson

Vi har gjort denna artikel för att personer som har ett funktionshinder ska få veta vad försäkringskassan kan hjälpa till med. Vi tycker det är viktigt att sprida sådan information. Vi har intervjuat Mats Günzel som arbetar på försäkringskassan för att få veta vilken hjälp man kan få.

Hur länge har du jobbat på försäkringskassan?
Jag har jobbat i två omgångar. Nu senast har jag jobbat på försäkringskassan i 10 år. Sammanlagt har jag jobbat där i 25 år.

Vad kan försäkringskassan göra för oss som slutar på NEO?
Vi kan hjälpa till med t ex socialförsäkringar, aktivitetsersättning och sjukpenning. Försäkringskassan samarbetar också mycket med arbetsförmedlingen. Vi har speciella handläggare som jobbar med unga människor mellan 19 och 30 år.

Vad gör ni på försäkringskassan för personer med nedsatt arbetsförmåga?
Vi kan hjälpa till med socialförsäkringar. Aktivetsersättning är en typ av socialförsäkring. Om man vill ansöka om aktivitetsersättning kan man få hjälp av försäkringskassan. Man ska ha ett läkarintyg och sen tar vi ett beslut om man har rätt till aktivitetsersättning. Försäkringskassan jobbar inte med rehabilitering, utan det är arbetsförmedlingen som gör det.

Vad gör försäkringskassan för de som vill komma ut på den riktiga arbetsmarknaden?
Inte speciellt mycket. Det är arbetsförmedlingen som jobbar med det. Dom ger stöd till unga människor som vill komma ut på arbetsmarknaden. Vi samarbetar med arbetsförmedlingen.

Vad är aktivitetsersättning?
Det är ekonomisk grundtrygghet i max 3 år för personer med sjukdom eller funktionshinder. Att man vet att man har pengar. Man kan ansöka om det och få det om man har ett funktionshinder och inte kan arbeta. Om man är mellan 19 och 30 år kan man få aktivitetsersättning.

Hur länge kan man få aktivitetsersättning?
Man kan få det i 1 till 3 år. Sen får man söka på nytt.

Vem kan få aktivitetsersättning?
Dom som är mellan 19 och 30 år och som inte kan arbeta, dom kan få det. En person som har en sjukdom eller ett funktionsnedsättning kan få det.

Vad får man om man inte har aktivitetsersättning?
Då kan man få aktivitetsstöd. Om man gör en speciell sak, t ex en bokcirkel eller går på folkhögskola, då kan man få aktivitetsstöd. Det stödet får man bara så länge man är med i den aktiviteten.

Av: Anna Nordqvist & Ylva Andersson



Bild: Jenny Bengtsson

www.allafattar.nu

Jenny Bengtsson är vår fotograf på allafattar.nu. Hon har tagit bilder på olika blommor
o vackra träd man kan hitta nu när det är vår. 

Bilder: Jenny Bengtsson

Igår var det vårstädar dagen på skolan, vilket var en gemensam dag för hela skolan. Alla delades in i olika grupper för att utföra olika sysslor som behövdes göra för att det skulle bli vårfint. Jag och min personliga fotograf Erik passade på att gå runt och gjorde intervjuer med folk från de olika grupperna. För att få en insyn på vad alla höll på med och vad de tyckte om dagen.

Vid första passet mellan 9-10:

Vi haffade de första vi såg utanför skolan och det var den gruppen som skulle rensa rabatterna. Jag frågade Louvisa Åberg från Kyrkans grundkurs som var en av dem som stod och räfsa för fullt. Vilka direktiv har ni för dagen? "Rensa upp rabatterna, räfsa och helt enkelt göra fint." Eftersom man bara såg tre som arbetade så undrade jag hur de gjorde med arbetet? "Vi har delat upp oss så det är tre som är borta och rensar i internatets rabatter och vi andra tre tar hand om rabatterna här vid skolan." Hade du önskat något mer för dagen? "Fler redskap hade inte skadat." Vi tackade för oss och jag väntade medan Erik fotade dem när de arbetade för att sedan vandra vidare för att leta upp en annan grupp.

Vi hitta en grupp som stod vid lamporna med stegar och hinkar. Man anade vad de skulle göra men var ändå lite osäker. Jag passade på att fråga Emma Gustavsson som går församlingspedagog om vad hennes grupp hittade på? "Vi är skylt och lampor gruppen och vår uppgift med dagen är att tvätta och putsa all ytterbelysning och skyltar vid skolan. Arbetet gör vi tillsammans men en stege kanske hade underlättat vårt arbete så vi hade kunnat göra fler lampor samtidigt."

Plötsligt såg jag en gren som stod och gunga bakom rökrutan och man blev lite nyfiken. Det visade sig att det var några från de som går andra året på Social pedagoglinjen. Jag haffade Visar Krasniqi och Frida Cervin. Vad hittar ni på då? "Vi rensar sly och städar bort alla löv och kvistar här på backen. Man kan säga att vi har delat in arbetet i två team och vi har det rätt bra här bak. Vi önskar inget, vi är nöjda." Efter att jag tackat för mig återgick de glatt till sitt arbete.

Vi passade på att ta ett varv runt huset och möttes av ett otroligt bankande. Det var Jessica Salenius och hennes grupp som var i full gång med att riva den gamla rökboden. Det var ganska svårt höra vad hon svarade i allt bankande. Men hon sa i alla fall att hon var i alla fall nöjd med så som de var, alla jobbade tillsammans och de hade jätte kul så trivdes verkligen i sin grupp.

Längst bort på området hittade vi en grupp som var i full gång med att stapla ved. Det var ju egentligen tänkt de skulle elda också men det gick inte på grund av brandrisken. Jag frågade Anna Martinsson som gick andra året på fritidslinjen om hon trivdes med sin uppgift och hur de lagt upp arbete. "Vårt arbete är att stapla ved och alla gör det tillsammans. Jag trivs rätt bra med uppgiften."

Efter allt hårt jobb var det faktiskt dags för en behövlig fika rast. Det bjöds på frukt, förfriskningar och även underhållning av musikgruppen. Jag passade på att haffa Håkan Olsson från NEO och frågade om han tyckte det var kul att sjunga. Han tyckte det var kul att sjunga så han var nöjd.

Vid andra passet mellan 11-12:

Gömnd bakom internatbyggnaderna fanns målargruppen. Längst upp på stegen hittade jag Arsim Krasniqi som går första året på fritidsledarlinjen. Jag var inte sen på att störa han i sitt arbete. "Vi målar och enda arbetsfördelningen är väl att de satt mig på stegen." Andledningen till varför just Arsim var längst upp var de rätt oens om. Vad tror du om resultatet och känner du att du hamnat i rätt grupp?" Av 1-10 blir det en 12:a. Och ja, jag trivs". När jag frågade vad som önskades mer, svarade alla snabbt: "Vatten, solkräm, fika och sån där lyftkran." Ja någon lyftkran har jag inte att erbjuda men jag får i alla fall hålla tummarna för att de inte bränner sig i solen.

Vi sökte oss tillbaka till den stora gräsmattan där matgruppen hade börjat med förberedelserna till dagens lunch. Grillarna skulle tändas,grönsaker och bröd skulle skäras upp. Men jag tyckte att nån minut kunde nog Rebecca Persson från Allmänlinje/foto,film unna mig. Hur har ni lagt upp arbetet? Och vad tror du om resultatet?" Maja tittar på och de andra jobbar." svarar dock Maja, men Becca håller med lite lurigt. Men resultatet blir skit bra! Man kunde önska mer skugga och mer engagemang från lärarna. Dalle hörde förstås det och var snabb om att erbjuda sin hjälp.Trivs du i gruppen. Tystnaden var busig och Becca såg lurig ut: "Ja det får jag väl säga." Är dock rätt säker på att hon trivs eftersom hon jobbar med sina sitt lilla gäng som hon brukar vara med. Jag lämnade dem i fred så de kunde fortsätta med maten de skulle servera alla sen.

Hittade Jessica Engström som också går mediaprofilen och som för dagen stod för att göra videoinspelningen. Vem står för arbetet, vad tror du om resultatet och trivs du med uppgiften? "Det gör jag själv. Jag filmar, klipper och redigerar allt själv. Resultatet kommer bli skitbra och uppgiften var strålande."

Klockan började bli lite efter tolv och äntligen var det dags för mat. Det bjöds på hamburgare i pitabröd, förfriskningar och kaffe och kaka efter maten. Hur mysigt som helst. Solen sken och alla var glada och nöjda. En underbar sommarkänsla.

Vid tredje passet mellan 13-14:

Rasten tog slut vid 13 tiden som vanligt och folk återgick till sina arbetsgrupper. Jag och Erik fick skjuts av Philip Sohl till Ängen där några till grupper befann sig. När vi dit mötte jag Christoffer Håkansson som går första året på fritidsledar linjen. Han berättade att deras jobb var att få rent från döda kvistar och elda. Han trodde absolut det skulle bli en förbättring när de skulle va färdiga. Han önskade att de hade en större eldplats men annars var han nöjd med gruppen och deras diskussioner. De såg verkligen ut att ha trevligt i alla fall. Innan jag gick vidare frågade jag deras gruppledare Tobbe om vad han tyckte om dagen. "Bra, lite problem med utrustning bara. Men förbannat trevligt."

www.allafattar.nu

Teater Om och Neo gör en teaterföreställning som visas upp varje år.                             

I år handlade teaterföreställningen om en bartender som hette Joker. Den spelades i Karlshamn på Lokstallarna. Joker ägde en bar. Elin var Jokers dotter som han inte hade tid med. Joker hade en städerska som hette Bella och hon var väldigt stilig.

   

Joker hade också en bror som hette Adrian. Han ville ha hjälp med en enarmad bandit. Joker fick hjälpa Adrian med att lyfta maskinen. Adrian visade Joker hur den funkade. Det kom musik och pengar ur den. Sen kom det två vakter som ville fika, det kom en fin dam som var författare. Den ena vakten gick fram till författaren och bad om en autograf. Sen kom en dam som var sjuksköterska och som skulle utbilda sig till läkare. Det blev nyårsafton och då ringde Adrian till Elin som kom och hälsade på. De började pynta till festen. Det blev en hejdundrande nyårsfest.

Det var en spännande teater med härlig ABBA-musik. Den var bra och lagom lång. Jag blev glad av stämningen. Skådisarna var mycket bra, de pratade högt och tydligt. Joker var mycket duktig för att han var tydlig med vad han gjorde på scenen. Publiken var mycket nöjd med föreställningen.

Text: Ylva Andersson

www.allafattar.nu/

Jämshögs folkhögskola har en systerskola i Singida som Erica Giselsson har varit på. Hon jobbar på Jämshögs folkhögskola.

Vad gör Jämshögs folkhögskola för skolan i Singida?
Vi har varit och hälsat på tre gånger. Vi har fixat pengar så att fyra lärare kunde komma hit. Vi skickar pengar så att dom kan renovera klassrummen. Dom har målat också. Sedan har vi skickat pengar till ett barnhem som heter Kititimo. En lärare på skolan har tagit hand om pengarna och engagerat sig i barnhemmet. Hon handlar mat till barnen på barnhemmet för pengarna vi skickat. Jämshögs folkhögskola betalar skolavgiften för två elever som går på skolan i Singida.

Berätta om vår systerskola i Singida?
Eleverna är mellan 15 och 20 år. Dom bor på skolan, flickor och pojkar i varsitt hus. Dom får inte gå till varandra. Eleverna går i skolan från klockan 8:30 till 21:00. Eleverna på skolan utbildar sig på förmiddan till sömmerska, snickare, byggnadsarbetare och elektriker. Dom läser som på ett gymnasium på kvällarna med engelska, historia och mattematik.

Hur många år har du hållit på med Tanzaniaprojektet?
Från år 2006 och framåt.

Av: Anna Nordqvist

Foto: Jenny Bengtsson